Varje dag är k@nelbullens dag
Av: Dennis Ernst
Den 4 oktober har blivit i det närmaste en helgdag när kanelbullen ska firas. Vi gör det genom att lyfta fram kanelbullens plats på tangentbordet.
Den i särklass vanligaste beteckningen för @ i svenskan är snabel-a, men exemplen – med kanelbulle som aktuell kandidat – på varianter är många. Kringla, elefantöra, alfaslang, alfrakrull och det från engelskan inlånade at är andra förslag.
Orden kommer inte sällan från liknelser, och det gäller inte bara i svenskan. Både i katalanskan och hebreiskan liknas tecknet vid ett bakverk. I stället för kanelbulle är det i dessa fall är det ensaimada (en spiralformad bulle) respektive strudel.
Det allra vanligaste är dock att göra liknelser till djurvärlden. Exemplen från världens språk är otaliga, och tecknet liknas bland annat vid en liten hund (ryskans sobatjka), en snigel (franskans escargot), en ankunge (grekiskans papaki) samt såväl apsvans (nederländskans apestaart) som kattsvans (finskans kissanhäntä).
Svenskan är med andra ord långtifrån unik i sin fantasirikedom. Inte ens vårt snabel-a får vi ha för oss själva, även våra grannar på andra sidan sundet använder sig av den beteckningen. Kanelbullen, däremot, får räknas till vår egen både på tangentbordet och på konditoriet.
Fler kluringar från Tankesport