• Snabb leverans
  • Handla tryggt med Klarna
  • Komplett sortiment

Varför firar vi Kristi himmelsfärdsdag?

Av: Dennis Ernst

Kristi himmelsfärdsdag – eller Kristi flygare – infaller alltid 40 dagar efter påskdagen. Dagen är också känd som årets första sommardag när man äntligen kunde gå barärmad igen. Men dagens varande som röd dag är omstridd.

Kristi himmelsfärdsdag, eller Kristi flygare som dagen kallas i vissa delar av landet, är en av vårens helgdagar när vi får chansen att njuta av lite extra ledighet. Men varför firar vi den?

I Sverige är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag. Som många andra högtider knutna till den kristna påsken är det en rörlig högtid. Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid 40 dagar efter påskdagen – eller sjätte torsdagen efter påskdagen.

I år, 2017, firas dagen den 25 maj. Som tidigast kan den dock infalla den 30 april (detta skedde senast 1818 och sker nästa gång 2285) och som allra senast den 3 juni.

Inom kristendomen firas dagen till åminnelse av Jesus uppståndelse.

Enligt Apostlagärningarna återuppstod Jesus på påskdagen. Under de följande 40 dagarna visade han sig på olika sätt för sina närmaste anhängare. På den fyrtionde dagen efter sin uppståndelse från de döda for han sedan upp till himlen. Detta blev därför Kristi himmelsfärdsdag.

På Kristi Himmelsfärds dag släcks också det påskljus som tändes på påskdagen att fira att Jesus uppstått. Ljuset släcks för att symbolisera att Jesus nu lämnat jorden.

Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag firar vi Pingsten. Pingsten är den heliga Andens högtid. När Jesus, enligt bibeln, lämnade jorden stannade den hemliga anden kvar för att hjälpa människorna med deras liv.

Inom kyrkan firas Kristi himmelsfärd ofta med en morgongudstjänst utomhus – en så kallad gökotta. Gökottan är framförallt en tradition som funnits i södra och mellersta Sverige.

Barärmdagen och metardagen
De tre närmaste dagarna efter Kristi himmelsfärdsdag var länge så kallade gångdagar. Det innebar att prästen och hans församling vandrade ut över markerna och bad böner för en god årsväxt. Seden har sitt ursprung i den katolska kyrkan och förbjöds 1772.

I arkivanteckningar, som refereras av Nordiska museet, var det den här dagen som man gjorde årets första utflykt – gärna tidigt på morgonen – för att hälsa våren och värmen välkommen.

Förutom åminnelse av Jesus återuppståndelse är dagen också känd som den första sommardagen.

Detta innebar att vinterklädseln lades undan och kvinnorna kunde gå barärmade. Dagen kallas därför ibland också för ”barärmdagen”. I Värmland började kvinnorna använda sina bomullsklänningarna den här dagen.

Det var även den här dagen som sommarsjöfisket inleddes och dagen kallas också ibland för metardagen. Dagen ansågs också avgöra hur fisket skulle bli resten av året.

I västra delarna av Sverige samt i Skåne har människor tänt eldar på Kristi himmelsfärdsdag. Bakgrunden till traditionen var att man hoppades att eldarna skulle skrämma bort vargar.

Nära att flyttas flera gånger
Men Kristi himmelsfärdsdag varande eller icke varande som röd dag i Sverige har varit omstridd.

På bloggen “Högtider och traditioner” skriver Mattias Axelsson att Kristi himmelsfärdsdag flera gånger utsatts för flyttförsök.

Under 1800-talet kom flera gånger förslag om att flytta Kristi himmelsfärd till en söndag i stället. Vid kalenderreformen 1953 inleddes diskussioner om att flytta den till lördag. Även utredningen om “Allmän arbetstidslag 1968” ville flytta dagen. Utredningen ansåg att dagen hackar upp arbetsveckan. Om dagen i stället skulle flyttas till lördagen skulle detta inte ske.

Trots detta har dagen fått fortsätta vara röd dag.

 

 

Fler kluringar från Tankesport