Svordomarna står till eder tjänst
Av: Dennis Ernst
Vi har inte överdrivet med svärord i våra korsord, och tur är väl det. Men nog har de väl en viktig funktion i vardagsspråket?
Då och då händer det att vi söker mildare kraftuttryck i korsorden som inte sällan har ett antal år på nacken. För skillnaden mellan dagens svärord och de som användes för, låt säga, 50 år sedan är frapperande.
Uttrycken må ha ändrats, och kommer fortsätta att göra det, men de fyller fortfarande en viktig funktion i framför allt det informella språket. Svordomarna uttrycker effektivt ilska och irritation, och ger färg och lekfullhet åt språket, om man nu som jag väljer att se positivt på dessa uttryck. Men enligt en brittisk studie så har de också en rent fysisk effekt. Den som svär kan utstå smärtan enklare eftersom aggressiviteten ökar i kroppen med följden att vi känner oss starkare.
En som fascineras av svordomar är maledictologen Bengt G Dagrin, som forskat på ämnet och skrivit boken “Den stora fula ordboken” som innehåller 15 000 könsord och svordomar. Han blev bekymrad när man i mitten av 00-talet började bestraffa fotbollsspelare som svor på fotbollsplanen.
– I vissa situationer, inte minst under en tuff och stressig match, kan det vara nödvändigt att svära, eftersom de förbjudna orden ger både kraft till det man säger och en lättnad från det tryck och den frustration man känner, sa han då.
Jag som själv spelade fotboll aktivt vid den tiden försökte kringgå reglerna med att anamma (svordomskopplingen är medveten) ålderstigna uttryck som järnspikar, nedrans, för hundra gubbar samt den personliga favoriten milda makaroner. Det funkade bättre i teorin än i praktiken …
Fler kluringar från Tankesport