Att slå knut på julfirandet

Till att börja med kan konstateras att traditionen kring Tjugondag Knut endast firas i Sverige, Finland och vissa delar av Norge. I Danmark och större delen av den julfirande världen tar julen slut på Trettondagen eller dagen efter på Helgonet Knut Lavards dödsdag den 7 januari.

Den danske hertigen mördades sannolikt av sin svenske kusin Magnus Nilsson, som var vald till svensk kung i Västergötland. Senare blev Knut helgonförklarad och man började hålla så kallade Knutsgillen, ett slags köpmansgillen som fortfarande lever kvar som sällskapsordnar i Sydsverige, Danmark och Tyskland.

Även i Sverige var den 7 januari länge förknippad med Knut, och det är först i slutet av 1600-talet som namnsdagen Knut och julens avslutande flyttas fram en vecka. Anledningen till detta är inte helt belagd, men det finns teorier som pekar på att den lutherska kyrkan ville stärka kyrkolivets roll genom att förlänga julfirande eller att den skulle firas som en oktav (åttonde dagen efter) till trettonhelgen, enligt folklivsforskaren Ebbe Schön.

Talesätt som “Tjugondag Knut kör julen ut” med olika varianter är inte belagda förrän fram på 1700-talet. I samband med Tjugondag (eller Tjugonde dag) Knut är det brukligt att låta barnen plundra granen på de godsaker som hängts upp innan det är dags för trädet att kastas ut. För många har då granen redan gjort sitt sedan länge. Och personligen kan jag tycka att framflyttande av julens avslut var att slå knut på julfirandet.

Fler kluringar från Tankesport